Om statistiken
Insamling av statistik till Gymnasiekvalitet.se
Statistiken om alla program och skolor som presenteras på Gymnasiekvalitet.se kommer från statistik från SCB samt enkätsvar från rektorer. Uppgifterna om betyg, provresultat, högskolebehöriga, andel som slutför utbildningen, inkomst, anställda, arbetslösa och egna företagare kommer från SCB. I många fall har skolorna själva rapporterat in uppgifterna till SCB. Ansvarig för uppgiftslämnandet är den som är ansvarig för verksamheten, kommuner eller fristående skolor. Uppgifterna om praktik, insatser för att alla elever ska nå målen och skolans egna information har samlats in av Demoskop eller SCB på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Ansvarig för uppgiftslämnandet är rektor på skolan som själv fyllt i uppgifterna. Alla rektorer vars uppgifter redovisas har godkänt att deras information publiceras.
Om uppgifter saknas om ett specifikt program eller gymnasieskola.
I vissa fall är inte ett programs eller gymnasieskolas resultat redovisade. Detta kan bero på att uppgifter inte är tillgängliga från SCB, urvalet av elever är för litet för att redovisas eller att programmet alternativt gymnasieskolan inte har funnits tillräckligt länge för att uppgifter ska finnas registrerade på de år Gymnasiekvalitet.se redovisar uppgifter från. Gymnasiekvalitet.se kommer fortlöpande uppdatera resultat på sajten när nya uppgifter finns tillgängliga från SCB.
Rikssnitt
Rikssnitt som visas är medelvärdet för en specifik faktor per program för hela Sverige.
Om färgmarkeringarna
På Gymnasiekvalitet.se är resultaten för alla program märkta med en färg. Grönt, gult eller rött visar hur ett program ligger till i jämförelse med andra.
Grön färg – Den fjärdedel av programmen som har bäst resultat (25%)
Gul färg – Programmen i mitten (50%)
Röd färg – Den fjärdedel av programmen som har svagast resultat (25%)
Grå färg – Urvalet av elever är för lietet för att redovisas eller att programmet/gymnasieskolan inte har funnits tillräckligt länge för att uppgifter ska finnas registrerade
Färgmarkeringarna är beräkningar gjorda utifrån kvartiler. Kvartiler är en metod för att beskriva spridning i en fördelning. Kvartiler innebär en uppdelning av värden i proportioner om 25%.
På Gymnasiekvalitet.se måste resultatet var över gränsen för kvartilen för att exempelvis få en grön markering.
Exempel: Om man har de fyra värdena 1, 2, 3 och 4 så hamnar 1 i undre kvartilen och 4 i övre kvartilen. Om man har värdena 1, 4, 4, 4 så hamnar alla 4:or i mellersta kvartilen och den övre kvartilen blir tom.
Slutbetyg 2011
Uppgiften visar den genomsnittliga betygspoäng för de elever som avslutade utbildningen på programmet vårterminen 2011. Den genomsnittliga betygspoängen redovisas enligt Högskoleverkets meritvärderingsmodell vid antagning till högskolan, där betyget Godkänd i en kurs ges värdet 10, betyget Väl godkänd 15 poäng och betyget Mycket väl godkänd 20 poäng. Poängen per kurs viktas sedan med hänsyn till kursernas omfattning uttryckt i gymnasiepoäng. Om en elev till exempel har betyget "Godkänd" på alla kurser har eleven 10 i genomsnittligt betygspoäng.
För att värdera skolans prestationer bör man enligt Skolverket ta hänsyn till flera olika faktorer som hänger samman med elevernas förutsättningar till exempel social bakgrund, kön och föräldrarnas utbildningsnivå. Men också lärarnas förmåga och utbildningens upplägg påverkar elevernas resultat.
Uppgifterna har lämnats till Statistiska Centralbyrån, SCB. Ansvarig för uppgiftslämnandet är den som är ansvarig för verksamheten, kommunen eller en fristående skola, och i de flesta fall har de enskilda skolorna själva skickat in uppgifterna till SCB.
Andelen högskolebehöriga
Uppgiften visar hur stor andel av eleverna som gick ut vårterminen 2011 som uppnått allmän behörighet till högskolan. Allmän högskolebehörighet har de som fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan och har lägst betyget Godkänt i minst 2 250 gymnasiepoäng inklusive lägst betyget Godkänt i kärnämneskurserna svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik.
Uppgifterna har lämnats till Statistiska Centralbyrån. Ansvarig för uppgiftslämnandet är den som är ansvarig för verksamheten, kommunen eller en fristående skola, och i de flesta fall har de enskilda skolorna själva skickat in uppgifterna till SCB.
Andel elever klara inom 4 år
Uppgiften visar andelen elever som började gymnasieskolan höstterminen 2007 och som fått slutbetyg inom fyra år efter gymnasiestarten, dvs. senast våren 2011.
För att få slutbetyg måste en elev ha fått kursbetyg i alla de 30-35 kurser som normalt ingår i hans eller hennes studieplan. Dessutom måste eleven ha genomfört ett godkänt specialarbete/projektarbete.
För att få slutbetyg krävs att eleven betygssatts i alla de kurser som ingår i studieplanen vilket gör att det ibland kan ta längre tid än tre år att få slutbetyg. Det gäller också elever som börjat på ett program och sedan bytt till ett annat program och för elever som gjort studieuppehåll, kanske för utlandsstudier.
Ansvarig för uppgiftslämnandet är den som är ansvarig för verksamheten, kommunen eller en fristående skola, och i de flesta fall har de enskilda skolorna själva skickat in uppgifterna till SCB.
Förädlingsvärde
Programmets förädlingsvärde beskriver hur betygen utvecklats för programmets elever från nionde klass till gymnasiets avgångsbetyg. Data om hur ett programs elever presterat i nionde klass jämförs med samma individers avgångsbetyg från gymnasiet. För att göra den jämförelsen rangordnas alla program i deciler dels efter elevernas meritvärde i nian och dels deras avgångsbetyg i gymnasiet.
Därpå jämförs placeringen i nionde klass med samma elevers prestation i gymnasiet. Ett program vars elever tillhörde den högsta decilen i grundskolan (decil 9) och också hörde till den högsta decilen i gymnasiet (decil 9) får förädlingsvärdet noll (9-9=0). Ett program vars elever tillhörde decil 5 i grundskolan men förbättrade sina betyg jämfört med andra i gymnasiet till decil 8 får förädlingsvärdet tre (8-5=3). Förädlingsvärdet är beräknat av Svenskt Näringsliv och är baserat på underlag från SCB.
Inkomst efter två, fem respektive tio år
Medianinkomsten för sysselsatta år 2009 bland de elever som utexaminerades från gymnasieskolan år 2007, 2004 respektive 1998. Hur mycket en individ har arbetat under året framgår inte av kontrolluppgifterna. För att i så stor omfattning som möjligt endast försöka få med individer som jobbat heltid under hela året har personer med ersättningar för arbetslöshet, föräldraledighet och studier exkluderats i materialet. Medianinkomsten bygger på summa kontant bruttolön enligt kontrolluppgift från Skatteverket samt uppgifter från gymnasieskolans register över avgångna och LISA-databasen.
Anställda efter två, fem respektive tio år
Uppgiften visar andel procent i november år 2009 som har jobb av de som utexaminerades år 2007, 2004 respektive 1998. Uppgifterna hämtas från gymnasieskolans register över avgångna och LISA-databasen.
Arbetslösa efter två, fem respektive tio år
Som arbetslösa räknas de personer som fått arbetslöshetsersättning någon gång under åren 2007-2009. En individ kan således räknas som både anställd/egenföretagare och arbetslös. Uppgifterna hämtas från gymnasieskolans register över avgångna och LISA-databasen.
Nationella provresultat
Matematik
Uppgiften visar programmets resultat i nationella kursprov år 2011.
För den gymnasiala utbildningen ges nationellt fastställda kursprov i svenska eller svenska som andra språk, engelska och matematik. De nationellt fastställda kursproven ska enligt Skolverket användas av lärare som ett hjälpmedel för att bedömningsgrunderna skall bli så enhetliga som möjligt över landet.
Jämförelser mellan provbetyg och kursbetyg måste enligt Skolverket göras med en viss försiktighet: Läraren måste ta hänsyn till elevens totala resultat av skolarbetet vid betygssättningen, inte bara resultatet från det nationella provet.
De elever som genomför kursproven en viss termin är inte alltid desamma som får ut slutbetyg den terminen. Framför allt i grundkurserna är det vanligt att eleverna gör provet under sitt första eller andra skolår.
Statistiken har samlats in av Statistiska Centralbyrån (SCB). Ett representativt urval av 90-100 skolor från hela landet görs varje år. Uppgifterna lämnas via webb eller på särskilda blanketter. Uppgiftslämnare är rektorn vid de skolor som ingått i urvalet.
Proven kan genomföras på höst- eller vårterminen. SCB samlar endast in resultat från kursproven som genomförs på vårterminen. Detta betyder att de elever som avslutat kursen på hösten och då genomfört provet inte finns med i statistiken.
Engelska
Uppgiften visar programmets resultat i nationella kursprov år 2011.
För den gymnasiala utbildningen ges nationellt fastställda kursprov i svenska eller svenska som andra språk, engelska och matematik. De nationellt fastställda kursproven ska enligt Skolverket användas av lärare som ett hjälpmedel för att bedömningsgrunderna skall bli så enhetliga som möjligt över landet.
Jämförelser mellan provbetyg och kursbetyg måste enligt Skolverket göras med en viss försiktighet: Läraren måste ta hänsyn till elevens totala resultat av skolarbetet vid betygssättningen, inte bara resultatet från det nationella provet.
De elever som genomför kursproven en viss termin är inte alltid desamma som får ut slutbetyg den terminen. Framför allt i grundkurserna är det vanligt att eleverna gör provet under sitt första eller andra skolår.
Statistiken har samlats in av Statistiska Centralbyrån (SCB). Ett representativt urval av 90-100 skolor från hela landet görs varje år. Uppgifterna lämnas via webb eller på särskilda blanketter. Uppgiftslämnare är rektorn vid de skolor som ingått i urvalet.
Proven kan genomföras på höst- eller vårterminen. SCB samlar endast in resultat från kursproven som genomförs på vårterminen. Detta betyder att de elever som avslutat kursen på hösten och då genomfört provet inte finns med i statistiken.
Svenska
Uppgiften visar programmets resultat i nationella kursprov år 2011.
För den gymnasiala utbildningen ges nationellt fastställda kursprov i svenska eller svenska som andra språk, engelska och matematik. De nationellt fastställda kursproven ska enligt Skolverket användas av lärare som ett hjälpmedel för att bedömningsgrunderna skall bli så enhetliga som möjligt över landet.
Jämförelser mellan provbetyg och kursbetyg måste enligt Skolverket göras med en viss försiktighet: Läraren måste ta hänsyn till elevens totala resultat av skolarbetet vid betygssättningen, inte bara resultatet från det nationella provet.
De elever som genomför kursproven en viss termin är inte alltid desamma som får ut slutbetyg den terminen. Framför allt i grundkurserna är det vanligt att eleverna gör provet under sitt första eller andra skolår.
Statistiken har samlats in av Statistiska Centralbyrån (SCB). Ett representativt urval av 90-100 skolor från hela landet görs varje år. Uppgifterna lämnas via webb eller på särskilda blanketter. Uppgiftslämnare är rektorn vid de skolor som ingått i urvalet.
Proven kan genomföras på höst- eller vårterminen. SCB samlar endast in resultat från kursproven som genomförs på vårterminen. Detta betyder att de elever som avslutat kursen på hösten och då genomfört provet inte finns med i statistiken.
Skolans egna uppgifter
Antal veckor då eleverna deltar i yrkespraktik
Uppgiften visar hur många veckor som läggs på praktik under utbildningens tre år.
Yrkespraktiken är viktig för att ge eleverna erfarenhet av arbete på det område som de utbildas för. Omfattningen av praktiken skiljer sig åt mellan olika program och skolor. Gymnasiekvalitet.se bad rektorerna på alla yrkesförberedande program att ange hur många veckor praktik (arbetsplatsförlagd utbildning) som ingår i hela den treåriga utbildningen.
Uppgifterna har lämnats av skolans rektor under november och december 2010 till SCB alternativt 2011 till Demoskop som samlat in data på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Skolans rektor har godkänt att Svenskt Näringsliv publicerar uppgifterna.
Insatser för elever som har svårt att nå målen
Uppgiften visar vilka metoder som används på respektive program för att hjälpa de elever som har svårt att nå målen.
Skolor och program är olika bra på att upptäcka och stödja de elever som behöver extra hjälp för att nå målen. Väl utformade metoder för att stötta elever som har särskilda behov är en viktig kvalitetsfaktor. Det är dock svårt att mäta hur framgångsrik en skola och ett program är i det avseendet. Andelen som slutför utbildningen och andelen som når godkänt i alla ämnen säger en del – men nivåerna för dessa mått beror i hög grad på vilka förutsättningar skolans elever hade med sig redan när de började utbildningen. Gymnasiekvalitet.se har frågat alla rektorer vilka metoder de använder för att ge extra stöd till elever som behöver särskild hjälp för att nå målen. Frågan löd ” Vad är aktuellt på din skola när det gäller stöd till elever som har svårt att nå målen?” Svarsalternativen var:
Åtgärdsprogram upprättas
Undervisning av specialpedagog erbjuds
Elevhälsovården kopplas in
Undervisning under sommarlovet erbjuda
Extra lektioner under terminen erbjuds
Lärarledd läxläsning erbjuds
Specialklass upprättas vid behov
Annat, ange vad ________
Uppgifterna har lämnats av skolans rektor under november och december till SCB år 2010 alternativt till Demoskop år 2011 som samlat in data på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Skolans rektor har godkänt att Svenskt Näringsliv publicerar uppgifterna.