Om Gymnasiekvalitet.se

Om oss


Alla uppgifter om skolor och program på Gymnasiekvalitet.se har tagits fram av Statistiska Centralbyrån (SCB) och kommer från offentlig statistik. Uppgifterna har hämtats från Skolverkets elevregister och har samkörts med SCB:s databas LISA.

Gruppen som redovisas är elever med slutbetyg eller examen med tillägget att de var bokförda i Sverige 2016.

Uppgifterna om hur det gått för eleverna på arbetsmarknaden bygger på SCB:s registrerade sysselsättningsstatus enligt justerad metod 2011 (Sysstat11) avseende årgång 2016.

Uppgifterna om arbetslöshet bygger på SCB:s begrepp ”antal dagar i arbetslöshet” (ALosDag) och omfattar de som haft registrerad arbetslöshet från och med ett år efter avgången från gymnasiet och till och med 2016.

Uppgifterna om inkomst har hämtats från SCB:s begrepp disponibel inkomst – individualiserad från familj, 2004 års vikter och enl. 2004 års definition – årgång 2016 (DispInk04). Årsinkomsten är uppdelad i 12 månader. Innefattar bruttolöner och andra ersättningar, även skattefria, som studiemedel (lån och bidrag) minus inkomstskatt, återbetalning av studielån och utgivet underhållsbidrag. Exakt definition nedan finns att nå via länken nedan. Man bör här beakta elevantalet i sina analyser.  

https://www.scb.se/contentassets/f0bc88c852364b6ea5c1654a0cc90234/dokumentation-av-lisa.pdf

Uppgifterna om skola sökverktyget ”Hur gick det i skolan” är namnet på skolenhet.

Uppgifterna om antalet avgångna är de antal elever som slutfört med examensbevis eller studiebevis om minst 2500 poäng.

Uppgifterna om andel examen är andelen av eleverna med examen.

Uppgifterna om genomsnittlig betygspoäng är medelvärde för den genomsnittliga betygspoängen – max är 20,0

Uppgifterna om Matematik: Betyg och provresultat är andelen av eleverna med högre kursbetyg än provbetyg i matematik. Uppgiften redovisas inte för program och skolenheter där andelen med redovisat provresultat är låg.

Uppgifterna Engelska: Betyg och provresultat är andelen av eleverna med högre kursbetyg än provbetyg i engelska.  Uppgiften redovisas inte för program och skolenheter där andelen med redovisat provresultat är låg.

Uppgifterna Förädlingsvärde är förändringen i deciltillhörighet mellan betygen i årskurs 9 och genomsnittliga betygspoäng från gymnasiet. Deciltillhörighet är baserat på genomsnittlig betygspoäng i gymnasiet respektive och meritvärde i årskurs 9.  Med decil 10 menas den 1/10 med högst genomsnittligt betyg relativt resten av grupperna i materialet. Med decil 1 menas den 1/10 med lägst genomsnittligt betyg relativt resten av grupperna i materialet.

Av integritetsskäl redovisas inte resultat för program som omfattar färre än fem individer.


Frågor och svar

Varför har Gymnasiekvalitet.se skapats?
Svenskt Näringsliv har tagit initiativ till Gymnasiekvalitet.se för att främja kompetensförsörjning genom att uppmuntra genomtänkta utbildningsval.

Vem står bakom Gymnasiekvalitet.se?
Svenskt Näringsliv har tagit fram Gymnasiekvalitet.se för att hjälpa ungdomar och deras föräldrar att göra genomtänkta studieval. Det är stor skillnad mellan olika gymnasieprogram i hur det går för eleverna på arbetsmarknaden. För näringslivet är det viktigt med välutbildad arbetskraft som matchar företagens efterfrågan.

För vem har Gymnasiekvalitet.se skapats?
Gymnasiekvalitet.se har främst skapats för att hjälpa skolväljarna, niondeklassarna och deras föräldrar, att samla fakta om olika alternativa utbildningar.

Ger Gymnasiekvalitet.se all information om alla program?
Statistiken på Gymnasiekvalitet.se ska bidra till gymnasieväljarnas beslutsunderlag. Det finns dock många andra parametrar att väga in. För att bedöma skolors och programs kvalitet bör en gymnasieväljare samla information från flera källor.

Var kommer statistiken ifrån?
Statistiken om resultat på arbetsmarknaden och resultat i skolan på alla program och skolor har samlats in och bearbetats av SCB, Statistiska Centralbyrån.

SCB redovisar data avseende eleverna som lämnade de program som fanns för tio, fem och ett år sedan. Användaren av Gymnasiekvalitet.se behöver själv bedöma hur detta ska påverka värderingen av de program som finns idag.

Varför finns inte ett visst program med?
Gymnasiekvalitet.se presenterar statistik om hur det gått för elever i tidigare årskullar. Skolor och program kan ha organiserats om, lagts ned eller tillkommit.

Varför finns ett nedlagt program med?
Gymnasiekvalitet.se presenterar statistik om hur det gått för elever i tidigare årskullar. Skolor och program kan ha organiserats om, lagts ned eller tillkommit.

Varför visar vissa program hög arbetslöshet?
Under de senaste tio åren har Sverige gått från finanskris till högkonjunktur. Arbetslösheten har varierat över tid och över landet. Gymnasiekvalitet.se presenterar statistik över de som någon gång från och med ett år efter examen till och med 2016 har varit arbetssökande. Gymnasiekvalitet.se presenterar inte statistik på hur lång arbetslösheten har varit.  Användaren av Gymnasiekvalitet.se behöver själv bedöma hur detta ska påverka gymnasievalet idag.

Vilket program tycker ni på Gymnasiekvalitet.se att man ska välja?
Gymnasieväljarna bör själva tänka igenom de olika alternativen och fatta beslut om program och skola. Gymnasiekvalitet.se bidrar med viktiga fakta om hur det gått för tidigare årskullar, som kan bidra till ett genomtänkt utbildningsval.

Vad betyder det att elever har högre kursbetyg än resultat på nationella prov?
Gymnasiekvalitet.se redovisar hur stor andel av eleverna på ett program som har högre kursbetyg än resultat på nationella prov inom matematik och engelska. Uppgiften kan vara intressant för gymnasieväljare som vill utvärdera ett program och dess betygsresultat. Det förekommer att samtliga elever på ett program har fått högre kursbetyg än betyg på nationella provet. Måttets konstruktion gör att program med få elever som gjort det nationella provet kan få extrema värden – i flera fall rör det som enstaka individer.


De nuvarande nationella gymnasieprogrammen

Barn-och fritidsprogrammet (BF) – fanns även före 2012

Bygg-och anläggningsprogrammet (BA) – hette tidigare Byggprogrammet (BP)

Ekonomprogrammet (EK) – var före 2012 en del av Samhällsprogrammet (SP)

El-och energiprogrammet (EE) – har ersatt Elprogrammet (EC) och Energiprogrammet (EN)

Estetiska programmet (ES) – fanns även före 2012

Fordon-och transportprogrammet (FT) – före 2012 hette det Fordonsprogrammet (FP)

Handels-och administrationsprogrammet (HA) – före 2012 användes förkortningen (HP)

Hantverksprogrammet (HV) – fanns även före 2012

Hotell-och turismprogrammet (HT) – före 2012 fanns Hotell- o restaurangprogrammet (HT)

Humanistiska programmet (HU) –  var före 2012 en del av Samhällsprogrammet (SP)

Industritekniska programmet (IN) – hette före 2012 Industriprogrammet (IP)

Naturbruksprogrammet (NB) – före 2012 användes förkortningen (NP)

Naturvetenskapliga programmet (NA) –  före 2012 användes förkortningen (NV)

Restaurang-och livsmedelsprogrammet (RL) – före 2012 fanns Livsmedelsprogrammet (LP) och Hotell- och restaurangprogrammet (HR)

Samhällsvetenskapliga programmet (SA) – före 2012 användes förkortningen (SP)

Teknikprogrammet (TE) – hette samma sak även före 2012

VVS- och fastighetsprogrammet (VF) – nytt program från 2012

Vård-och omsorgsprogrammet (VO) – före 2012 hette det Omvårdnadsprogrammet (OP)

Dessutom finns

Riksrekryterande utbildningar (RX)
Int. Baccalaureate (IB)
Introduktionsprogram (IP)
Preparandutbildning (IMPRE)
Programinriktat individuellt val (IMPRO)
Yrkesintroduktion (IMYRK)
Individuellt alternativ (IMIND)
Språkintroduktion (IMSPR)